TRISE höll sitt andra möte i Grekland

I slutet av april höll TRISE, Transnational Institute for Social Ecology, sitt andra årsmöte i Marathon, Grekland. Vid sidan av mötet 27-30 april i Marathon genomfördes två offentliga seminarier och föreläsningar med fokus på städernas roll och social ekologi i centrala Aten och Thessaloniki.

Mötet i Marathon samt arrangemangen i Aten och Thessaloniki fokuserade på ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv som är relevanta för TRISE som fokuserar sitt arbete på att främja utvecklingen av ekologiska städer i Europa.

Ett tema under dagarna var den nuvarande grekiska krisen (Den officiella arbetslösheten ligger nära 30%), samt betydelsen av social ekologi i ljuset av den hopplöshet som många greker känner. Social ekologisk praxis, snarare än ren teori betonades.

Det fanns deltagare från Sverige, Finland, Italien / Storbritannien, Kanada, USA och Grekland närvarande. I Marathon var det cirka 25 personer som deltog i mötet.

  • Vår utmaning är att bygga ekologiska städer, och för att nå det målet måste städer omvandlas till deltagardemokratier. Misslyckandet i det internationella samarbetet med att åstadkomma de förändringar som behövs för att ta itu med klimatförändringarna och den globala orättvisan väcker frågan om vem som egentligen kan hantera detta? Vem är lämplig för uppgiften? TRISE lägger fram idén att städer och deras medborgare är lämpade för att ta tag i uppgiften och att det nu är dags för dem att kliva fram överallt. Men vi vill också betona att detta inte kan hända om städerna inte görs djupt demokratiska. Som det ser ut i dag starka ekonomiska intressen, nationella regeringar och ideologiska bagage hindrar folkrörelser från att arbeta mer ingående med möjligheterna i städerna, sa Kristian Widqvist, generalsekreterare för TRISE.

Från Sverige till Brasilien, från USA till Grekland

Vid det möte som hölls i Marathon hölls presentationer om följande ämnen:

Stavros Stavridis, aktiva inom sociala rörelser i Aten och aktiv i  TRISE, höll en presentation om det offentliga rummet och privatiseringen i Aten under de senaste 10 åren eller så. Under det pågående angreppet på den offentliga sektorn; på skolor, sjukhus etc, har det också skett vågor av kamp om det offentliga rummet i staden, t.ex. gator och parker. Stavros gav exempel på hur det offentliga rummet hade använts under dessa strider och ställde frågan om hur man ska förstå vad som hade hänt.

Jonathan Korsar, aktivt med nätverket Demokratisk Omställning i Sverige, gav en presentation om varför demokratisk omvandling av våra städer är en central utmaning för att ta itu med de sociala och ekologiska frågor som vi står inför.

  • Även om vi fokuserar på behovet av stora förändringar på landsbygden för att hantera orättvisor och fattigdom, samt miljöproblem som till exempel den globala uppvärmningen är det tydligt att städerna är centrala, i de fallet som som partners för landsbygden, konstaterade Jonatan.

Frederico Venturini, en doktorand i kulturgeografi, gav en presentation om metodik inom forskning om sociala rörelser utifrån hans pågående arbete med urbana sociala rörelser i Rio. Han diskuterade begreppet ”participatory action research”, och använde sin brasilianska erfarenhet som fallstudie. Med VM fortfarande på horisonten kunde han ge en god beskrivning av och bakgrund till de vågor av protester som sköljt över Rio och Brasilien. Han talade om protesterna mot höjning av biljettpriserna på kollektivtrafiken, protester mot nyliberal utbildningspolitik, och protesterna mot byggandet av VM-arenor för miljarder dollar i ett land där miljoner lever under fattigdomsgränsen.

Dan Chodorkoff, en av grundarna och tidigare chef för ISE, Institute for Social Ecology, i USA, talade om institutets erfarenhet av 40 års organisering och folkbildningsarbete. Han talade om erfarenheterna av att arbeta i New York på 1960-talet och framåt, utvecklingen av ett utbildningscentrum i Vermont, liksom den senaste utvecklingen och arbetet med att vara en mer mobil organisation som genomför seminarier, konferenser och andra utbildningsaktiviteter runtom i USA.

Resten av de två första dagarna ägnades till organisatoriska frågor som webbutveckling, fundraising och strukturen för TRISE.

Under de följande två dagarna anslöt nya människor till mötet för att delta i en serie offentliga presentationer och workshops.

Janet Biehl läste ur hennes nya biografi om Murray Bookchin, ”Ecology or Cathastrophe”, som snart skall publiceras av Oxford University Press. Janet talade om utmaningen att skriva en biografi om Murray Bookchin, och hon läste utdrag som skildrar hans barndom och hans utveckling som politisk tänkare från 1930-talet till 1960-talet. Det handlade om både hans personliga erfarenheter och hans ideologiska utveckling från kommunist eller stalinist, inskriven som barn i Young Pioneers, till hans bana som trotskist, och sedan vidare mot den egna artikuleringen av en demokratisk och decentraliserad socialism, som han försökte lägga fram på ett meningsfullt för den nya vänstern på 1950- och 60-talet.

Ersilia Verlingheri höll i en workshop om deltagardemokrati i transportplanering. I denna workshop användes rollspel för att deltagarna skulle få utveckla sin förståelse av hur deltagardemokrati kan användas för hantering av frågor om kollektivtrafik, cykling, urban densitet och så vidare.

Dimitri Roussopoulos berättade om erfarenheter från Montreal, till exempel arbete med kollektiva hyresrätter, ”Citizen Summits”, grundandet av Urban Ecology Centre och andra stadsfrågor. Dimitri höll även en workshop om ”rätten till staden”, där det praktiska arbetet med att utveckla en stadga om medborgerliga rättigheter för Montreal och andra städer stod i fokus.

Malin Widehammar presenterade Göteborgsbaserade organisationen ”Staden vi vill ha”, deras historia, erfarenheter och nuvarande arbete med att skapa forum för att medborgarsamtal, diskussion och dialog om aktuella frågor i staden.

  • Vi har arbetat med inspiration från erfarenheter som gjorts av andra, till exempel arbetet med Citizen Summits i Montreal, och vi har under ganska kort tid lyckats få en hel del människor inblandade. Det har varit väldigt värdefullt, och vi vill uppmuntra många andra att engagera sig i liknande strävanden, konstaterade Malin.

Tonia Katerini från ”Open City” höll en presentation om den lokala situationen i Aten. Presentationen beskrev tillståndet i kommunalpolitiken i Aten, utmaningar och pågående förändringar i det politiska landskapet. I sin presentation beskriv Tonia hur Open City har varit tvungna att utveckla och utöka sitt politiska program i takt med att de lokala problemen vuxit i omfattning under de senaste åren.

Dan Chodorkoff gick mer ingående in på frågan om hur arbete med upprustning för energieffektivitet, förnybar energi och trädgårdsodling kan utnyttjas som ”community technology”, som ger värde inte enbart ifråga om effektivitet och en mer hållbar livsstil, men som också bygger en social grund för gräsrotspolitik.

Historikern och författaren George Katsiaficas, avrundade mötet i Marathon med en presentation som fokuserade folkrörelsernas och upprorens historia under de senaste 60 åren i Asien.

Mötena i Aten och Thessaloniki

I anslutning till mötet i Marathon ordnades aktiviteter både i centrala Aten och i Thessaloniki.

På universitetet  ordnades ett offentligt möte 29 april där Janet Biehl presenterade sin bok. Dimitri Roussopoulos och George Katsificas höll i presentationer om innebörden av socialekologi och värdet av folkrörelser i en stad som Aten. Under mötet blev det intensiva diskussioner bland annat om hur man kan demokratisera ägandet och utveckla mer självförvaltning i en stad som Aten. Mötet besöktes av cirka 45 personer, och diskussionen leddes av Maria Kopanari, boende i Aten och aktiv i TRISE.

Dagen efter skedde ett möte i Thessaloniki, en annan av de större städerna i Grekland, med Dimitri Roussopoulos och George Katsificas, om de aktuella utmaningarna Grekland.

Bra perspektiv på omställningsutmaningen

Great Transition Initiative (GTI) är ett nätverk av forskare och aktivister som ”utforskar begrepp, strategier och visioner för en övergång till en framtid med berikade liv, mänsklig solidaritet, och en resilient biosfär”. Deras mål är att samla ett brett nätverk av tänkare och ”doers”, som jobbar med att utveckla politik och folkrörelser för en global systemförändring. GTI studerar frågor på global, regional och lokal nivå. Målet är att ge röst åt olika bidragsgivare som motiveras av både etiska och pragmatiska perspektiv på hur vi kan förändra vårt sätt att tänka, lära, agera och att vara. GTIs webbsida publicerar regelbundet läsvärda artiklar som ger perspektiv på de sociala, ekonomiska, politiska och vetenskapliga dimensionerna i utmaningen att skapa ett ekologiskt samhälle. I essän Great Transition – The Promise and Lure of the Times Ahead beskriver Paul Raskin grunddragen i den samhällsanalys som GTI strävar efter att kontinuerligt utveckla. Enligt Raskin står vi inför en möjlig övergång till en ”planetär civilisation”. Det finns kraftfulla drivkrafter som för utvecklingen mot detta. Samtidigt finns det andra krafter som låser utvecklingen samt tänkbara utvecklingsförlopp som riskerar att omöjliggöra en utveckling med global välfärd för alla. GTI presenterar intressanta och välgenomarbetade scenarier som i ljuset av dagens globala trender framstår som tänkbara. I en essä från 2013, Game on – The Basis of Hope in a Time of Despair, diskuterar Paul Raskin på mycket välformulerat sätt risken för att måla fan på väggen, och varför samhällsengagerade människor måste sträva efter att basera sitt engagemang på hopp. Under rubriken ”The Macroscope” presenterar GTIs redaktion trender som pekar i olika riktningar. På deras webbsida går det också att ladda ned en rad andra intressanta publikationer, som t.ex. en serie med läsvärda papers från 2006.